Fotodag i stallet

Jag tog mig till stallet idag även fast jag hade lite huvudvärk sen igår, (scrolla ner och läs inägget under detta) Jag somnade runt 04:00 på grund av att jag mådde så illa, vaknade väll runt 09:00 och kunde verkligen inte somna om, så jag låg o drog mig typ till halv tolv, o sen gick jag upp o klädde på mig stallkläderna och gick bort till stallet med Hannah.

G va superfin i dag. Eftersom att vi håller på att sätta igång henne efter en lång tids vila så går det ju inte att göra sådär jättemycket. Men dagens pass gick ut på att försöka få henne lugn och sänka huvudet. Inte gå upptryckt i form, men sänka huvudet på ett avslappnat sätt. Vi tog även dom första travstegen (Dom första på mitt kommando 😉 ) Det har ju hänt att hon stuckit i väg ibland i trav men då har jag ju fått bryta direkt, men idag så fick hon äntligen springa lite utan att jag stannade henne haha! Hon var relativt lugn, det var någon gång hon skyggade och då hängde jag löst men det gick bra, sen var det ju självklart lite spänt, det blåste supermycket vilket resulterade i att tråden till ridbanan fladdrade och det var ju jätteläskigt hahah, sen så ligger det ett utegym precis bredvid ridbanan och det är hon jätterädd för, men efter några varv så brukar hon slappna av bättre, det som verkligen gick bäst under dethär passet var övergångarna, jag brukar rida väldigt mycket övergångar på hästar som är väldigt pigga och framåt, skritt/halt/skritt/halt osv, och hon tar kommandona så himla bra, hon är extremt lyhört och hon känner nästan på sig när jag ska ge ett kommando.

Bettet som jag köpte igår passade förövrigt jättebra, så det var skönt, hon verkade trivas på det också!! :)

Nu har jag super ont i huvudet efter att ha skrivit detta, känner av att det gör ondare i huvet när jag koncentrera mig eller rör mig fysiskt.

Tänker att jag bjuder på lite bilder från dagen :)

DSC_0022

 

DSC_0053

DSC_0073

DSC_0057 DSC_0062

Skiddebut =Hjärnskakning

Ja….  asså jag förstår inte hur jag lyckas med allt.

Jag startade dagen i Örebro, var till hööks och handlade lite till G. Det blev ett nytt bett, en grimma och en slicksten. Vilket var behövligt, efter det så åkte jag och mamma hem och efter en stund hemma så blev jag självklart uttråkad. Hannah hörde av sig och frågade om jag ville med ut på en liten skidtur, jag har ju aldrig ens stått på ett par skidor så jag tänkte väll mest ”Hur svårt kan de vara” ja ni…De fick jag ju ganska snabbt äta upp, för det första så kunde jag knappt ens stå upp på skidorna, så dom första metrarna fick jag typ sitta på huk för att jag var så rädd hahah! Men efter några kilometer så blev jag kanske lite för säker, vilket resulterade i att jag ramlade, men det gick liksom bra, det va bara att resa sig och fortsätta framåt, inga problem. Sen emot slutet så tyckte jag att jag fick ett jävla bra flyt, tills jag ligger på marken och inte vet om jag ska skratta eller gråta, skojar inte när jag säger att jag låg där i snön minst 10 min och skratt/grät/hyperventilerade, först kände jag inte av nått, mer än att jag inte kunde resa mig (på grund av skidorna) men när jag hade tryckt lös dom och väl skulle ställa mig upp så blev jag super yr, och blev snabbt illamående. Kände direkt att det kändes som hjärnskakning, dels för att jag haft det tidigare och vet hur det känns och sen även att jag hade slagit i bakhuvudet rätt hårt i marken. Och eftersom att jag har extrem spyfobi så började jag ju självklart hyperventliera över det då istället, Och som grädde på moset så fick vi syn på två älgar, och då blev jag livrädd, sen när dom började springa emot oss då tänkte jag typ att nu är det över, men som tur va så vejde dom av.

Just där och då så kände jag att jag aldrig ens skulle titta på ett par skidor igen, men nu när chocken lagt sig lite och jag mår helt ok, så är jag nästan lite sugen på åka igen, inte för att det är kul utan för att jag är en tävlingsmänniska och då finns det inte att misslyckas med nått. Så vi får se, snart kanske ni ser mig på ett par skidor igen, haha.

Man kan väll summera min skiddebut som ganska kaotisk,Jag hoppas verkligen att hjärnskaknings symptomen försvinner då jag ska rida i morgon, vet ju inte hur bra det är att rida om det är nått med huvet liksom… jaja får väll se hur det känns i morgon, kommer förmodligen rida vilket som 😉

Vi hann iallafall att fota lite vinterblider innan allt urartade

 

IMG_2086IMG_2084

När allt går åt helvete

Asså om ord kunde beskriva hur arg jag är nu, utan att överdriva så fick jag typ en panikattack för att jag blev så arg. Jag har alltså spelat in en video idag, jag började filma runt 13:00 ungefär, var väll klar runt 15:00 och satte mig då direkt för att börja redigera, redigerar till 20:00 och sen så försvinner allt = jag har suttit med nått hela dagen helt i onödan, grejen är att jag råkade ta bort alla filer innan jag hade renderat klart videon, så det var ju mitt egna fel, men jag blev så sjukt jävla arg så jag visste typ inte vart jag skulle ta vägen…

Jaja, som tur va så skulle videon ändå inte upp idag, får hoppas på att jag får lite ny energi av stallet i morgon, och så får jag ge mig på att redigera om allt i morgon eftermiddag, är sjukt glad över att jag inte raderade alla filer från minneskortet också, haha.

27990361_875457679300649_1364999243_o

Härlig uteritt

Idag gick jag iväg till stallet ganska tidigt, fixade alla sysslor och sen tog en liten uteritt, så himla härligt, det var liksom inte för kallt ute men ändå lite kyligt, och massa snö, så mysigt. Och eftersom att stallet ligger typ 10 meter i från mitt hus så kom mamma ut med ett knäckebröd till G när vi red förbi där, det uppskattades verkligen!!

tanken var att vi skulle ha spelat in ett till avsnitt av ”Maja testar western” till youtubekanalen i morgon, men det blev inte så då Hannah inte hade möjlighet att komma hem, så istället ska jag försöka mig på att filma en video själv, tänkte reagera till lite gamla bilder, kollade nämligen igenom ett usb minne i helgen och hittade jättemycket kul bilder på det, så den videon blir nog riktigt bra tror jag. Ni får hålla utkik på youtubekanalen inom kort.

574BA5B8-EB6D-4D1F-852D-415640789E28

Byta karriär?

Idag har jag och Hannah spelat in en sån sjukt rolig video, Jag ska nämligen under ett par avsnitt på våran youtube kanal, lära mig att rida western. Vilket jag typ aldrig trodde själv att jag någonsin skulle vilja göra, men det var faktiskt sjukt kul och Mira var så otroligt gullig som bar runt mig även fast western kanske inte är min starkaste sida ( än 😉 )

Jag tycker att passet överlag gick väldigt bra, med tanke på att det är första gången jag rider western så kunde det väll kanske inte gått bättre?, till en början så var det svårt att förstå och få ihop allt men efter ett tag så gick allt sjukt mycket bättre, tänker att ni får se resten i videon. :)

Klicka på bilden för att komma till ”Maja testar western avsnitt 1″

 

fullsizeoutput_769

 

GET READY WITH ME♡

Har precis publicerat en video som jag blev väldigt nöjd med på min o Hannahs youtube kanal, det ända negativa var väll att ljudet av nån anledning blev jätte högt i vissa klipp och jätte lågt i vissa klipp, kunde dock inte fixa det i redigeringsprogrammet jag använder så ni får helt enkelt stå ut med det, Pratar bland annat om min adhd utredning, en video där jag banhoppar min förra häst Perla, som jag fick nästan över 70 kommentarer rent hat på, och varför jag valde att hoppa av skolan. Så kolla gärna in den!!

Nu ska jag sätta mig och klippa lite på våran 500 prenumeranters special, det är väldigt nära nu, så glöm inte att prenumera! :) Vi hade ju över 500 prenumeranter innan vi la av med youtube så det hade varit kul att komma upp i det igen. För vissa kanske det inte låter så jättemycket, men tro mig det är stort när allt började som ett skämt 😉

Föresten, klicka på bilden för att komma till videon!

28032999_1583841975004530_472493313_o

Film/foto dag

Hörreni!! Nu är jag och Hannah igång med våran youtubekanal igen efter ett års uppehåll. Så det får ni verkligen inte missa!!

YouTube Preview Image

Efter vi hade filmat och redigerat videon så gick vi ut och fotade lite, här har ni lite material från det, blev inte supernöjd, men är inne i en period nu där jag verkligen inte ens kan kolla på mig själv typ, får nästan kväljningar, skojar inte ens. Liknar lite min depression, hoppas verkligen inte att den är påväg tillbaka…. panik… Men tror bara att det handlar om att jag är så sjukt missnöjd med mitt hår, det är så himla fläckigt, gult och fult, hahah… åh, bara problem.

27999980_875457572633993_747788624_o 27907307_875457642633986_1827266509_o 28034477_875457659300651_1875323978_o

 

 

 

 

 

 

 

 

Har inte så mycket mer att berätta förutom att jag ska provrida en kompis häst på tisdag, och funkar det så kommer jag förmodligen hjälpa henne med den när hon behöver det, superkul!! Ser verkligen fram emot det, ord kan inte beskriva hur mycket jag saknar stallet och hästarna.

Vi hörs när jag har något mer intressant att skriva. :)

Jag har blekt håret

Ja, jag har blekt sönder mitt hår, hahah…. Det var förvandlingen med mitt utseende som jag skrivit om tidigare, En video finns på min youtube kanal, och bilder på min Instagram. Tänker att jag lägger in några bilder här med. Kan inte bestämma mig om jag tycker att det ser förjävligt eller helt ok ut… i vissa vinklar ser det superfint ut men det är ju verkligen gult… vet inte riktigt hur jag ska rädda det, har beslutsångest mellan att lägga i en silvrig färg eller bara fortsätta med silver balsam och ha i det några timmar om dagen i ett par veckor, ska ju snart till Spanien och fota, så lär verkligen försöka rädda upp detta så jag får en silvrig ton i det. Men förhoppningsvis så lägger sig det gula och att det blir mer silvrigt med tiden, tror att jag ska låta det ta sin tid, även om jag vill ha resultat snabbt, vilket jag ändå måste säga att jag fick, ja menar, hade liksom 3 blekningar i en gång och det blekte till denna färg från mitt mörkbruna!! Fast jag förstår inte varför det blev blondare i hårbotten än i resten av håret(?) för vi började liksom nedifrån och gick uppåt så det kan ju inte varit för att blekningen satt längre i hårbotten för det gjorde den verkligen inte. Jaja, ni får inte glömma att kolla på min youtube video som vi filmade medans vi gjorde detta. Tycker personligen att den är superkul.

9F1E776A-3023-4DE6-A1C9-9833B0CEC22D 2B30F7F7-1D90-4A96-B2FA-E25AD83BA4D2

 

Varför jag valde att lägga ridhjälmen på hyllan

Jag tänkte ägna dagens inlägg till att förklara lite mer ingående om varför jag valde att sluta rida, eller ja, valde och valde man kan väll säga att livet kom emellan och att det mest bara blev så.

Allt började någon gång i september/november 2017, Jag hade haft Perla i ungefär 9 månader, Och det gick liksom inte framåt i utveckligen för varken henne eller mig, vilket gav mig lite panik med tanke på hur mycket jag och min familj investerat i den hästen och allt runt henne. Samtidigt som detta så började jag må sämre och sämre psykiskt och var riktigt på botten, och på det så hade jag alla nationella prov samt massa inlämnar, föredrag, och så vidare inför avslutet i 9an framför mig, allt kändes riktigt hopplöst. Jag skulle även försöka rädda upp mina betyg på ett halvår, jag hade alltså nästan 3 års arbete att fixa på ett halvår typ, men det sista jag ville var att sälja Perla för det var den enda anledningen till att jag fortsatte kämpa och hålla mig på fötterna.

Hästar har alltid betytt så extremt mycket för mig, att åka till stallet när man mår som sämst är en obeskrivlig känsla, och hur jobbig perla än kunde va så gav hon mig styrka för dagen. Tillslut så gick det så utför för mig att efter jag kommit hem från skolan så orkade jag inte ta mig ur sängen, jag var så utmattad efter en dag i skolan, och då gick jag inte ens på alla lektioner samt att jag var hemma 2 till 3 dagar varje vecka och fick jobba på distans under vissa lektioner, men jag var riktigt nerkörd i min depression/utmattning, och när det går så långt så känner man inte lycka i nått, inte ens att åka till stallet som var det bästa jag visste.

Perla blev mer och mer lidande för det här, jag slutade nästan rida helt och månaderna innan jag sålde henne så gick hon mest bara i hagen och jag red en gång i veckan, för jag orkade inte rida mer, jag var trött konstant och hade ont i kroppen. Och att försöka utbilda en vrång unghäst medans man är i en grov utmattningsdepression själv, det funkar inte, det förstår vem som helst. Jag minns så väl när jag insåg själv vad som var påväg att hända, usch, när jag tänker tillbaka på den tiden precis innan och efter vi sålt perla så mår jag illa och blir gråtfärdig, det var så jävla jobbigt, men jag ville att det skulle gå fort, jag hade inte samvete att låta perla vara ute på annons i flera månader, dels för att hon var och är för fin för att bara låta gå som promenadhäst och för att jag aldrig skulle kunna titta på henne utan att tänka att det snart inte är min häst längre, jag fick hem perla i inte perfekt skick om man utrycker det så, det var jag som hade tagit henne framåt i utbildningen, det var jag som gett den där nästintill livlösa ponnyn ett liv som var värt att leva igen, när vi provred perla så var hon så deprimerad, det syntes så sjukt tydligt, hon bara stod o hängde i stallgången, var alldeles matt i pälsen, och livlös. Och så fort hon kom hem till oss så var det som att hon sken upp, hon fick nästan direkt glansig päls, hon blev helt vild… hahah… fast på ett positivt sätt, även om jag hängde löst många gånger så var det underbart, det var underbart att se henne så lycklig, hon mådde så bra, älskade sina kompisar, älskade när vi red varje dag, hoppade och åkte iväg och tränade. Och därför ville jag inte låta henne bli en sälskapshäst. För den ponnyn har så mycket att ge, hon är extremt klok, snabbtänkt, och personlig. Jag gjorde en försäljningsfilm som jag knappt ens kunde kolla på själv, den var ungefär 14 minuter med klipp med allt ifrån att vi hopptränade till att hon stod på stallgången och åt lussebulle.

Jag la ut perla på hästnet för ett skambud, och tre dagar senare så var hon inte min längre. När dom som hade köpt perla kom o hämtade henne så hände det så snabbt att jag knappt ens han tänka, vilket jag tror var bra, dom köpte nämligen perla via film, därför så blev det inte massa provridningar. Självklart så lät jag bara dom köpa henne via film eftersom hon hade väldigt bra meriter den tjejen. Det var med en klump i magen jag kom hem från skolan och visste att idag är det sista gången jag åker till stallet, sista gången jag får se min älskade ponny. Samtidigt som det kändes väldigt skönt att ”slippa” åka till stallet varje dag så var jag nervös, jag har nästan aldrig varit utan en häst så länge jag kan minnas typ, och nu skulle jag vara utan häst 7 dagar i veckan, inga kalla kvällar i ridhus, inga uteritter med långa galoppsträckor på sommaren, och framförallt inget mer ansvar, Nu visste jag att perla skulle få det bra, hon skulle bli aktiverad varje dag och hon skulle få tävla, precis det både hon och jag önskat. Den känslan i magen när jag skrev på kontraket och räckte över grimskaftet, känslan av att hon inte var min längre var den värsta känslan jag någonsin upplevt, att se någon annan leda min häst upp till en främmande transport och lasta in henne och åka iväg, och att höra perla gnägga hjärtskärande en sista gång, krossade mitt hjärta, det var precis som att hon förstod vad som hände och sa hejdå.

Jag tror att jag var ganska chockad en tid efter, jag hade liksom inga känslor, jag var inte ledsen, jag grät inte, jag var inte glad, jag kände inte nått. Det var precis som att allt fortsatte, men jag stannade. Allt flöt på som vanligt men inte för mig. Jag ångrade mig så mycket, Jag låg vaken och tänkte på vad jag hade gjort nu om jag hade valt att ta mig igenom den tuffa tiden och ha kvar perla, jag var arg på mig själv, för att jag alltid ger upp. Och inte för ens ett par månader tillbaka så har jag faktiskt insett att det här var bra, Jag kunde inte vara tacksammare att perla kom till ett sånt fint hem, nu hoppar hon stadiga 1,10 banor och glänser på tävlingsbanorna. Hon kunde inte ha fått det bättre.

Hon har fått mig att bli gråhårig, men samtidigt lärt mig saker som jag inte ens trodde att en häst kunde lära en, hon har lärt mig att ta ansvar, var tålmodig, tacksam, uppskatta allt i livet.

För alltid min drömhäst och min prinsessa. Älskade älskade häst.

IMG_8885

IMG_0838
IMG_6055 DSC_0402

 

 

 

hektisk dag

Asså vilken dag, har verkligen varit igång från morgon till kväll, när jag börjar detta inlägg så är klockan 22:00 och jag är helt slut. Vi har filmat hela dagen, samt spelat in min stora förändrning (Som förövrigt kommer visas i morgon) hinner inte riktigt ta dom bilderna samt filma det jag vill idag då ja helt enkelt inte hunnit. Men utan att säga för mycket så blev det verkligen inte som jag trodde, på ett positivt eller negativt sätt får ni se i morgon 😉

Jag har iallafall haft superkul och jag kan garantera att videon är guld. Sjukt roligt enligt mig själv!!

Så håll koll på mina socialamedier i morgon om ni är intresserade av vad jag gjort. :)

Länk till både Instagram och youtube här under.

https://www.instagram.com/majajordan/

https://www.youtube.com/channel/UCBWtkKWAApU1DWvXSmacgyQ

AC1AF416-AFA3-45FE-8A66-CF0CC7298A1B